Anders driver en verkstad utanför Örebro. Fyra anställda, service och däck, mycket återkommande privatkunder.

Han hör samma mening flera gånger i månaden: «Jag brukar besikta på våren.» Och nästan varje gång är det fel — inte för att kunden slarvar, utan för att den svenska regeln inte fungerar som människor tror.

Regeln är 14 månader. Inte 12

Transportstyrelsen formulerar besiktningsintervallen så här för personbil och lätt lastbil:

  • Första besiktningen: «senast 36 månader efter den månad då den togs i trafik första gången»
  • Andra besiktningen: «senast 24 månader efter den månad då den första besiktningen utfördes»
  • Därefter: «senast 14 månader efter den månad då dess föregående besiktning utfördes»

Läs den sista raden igen. Fjorton månader — räknat från månaden då förra besiktningen gjordes. Det är inte ett kalenderår.

Vad det gör med kalendern

Ett exempel som är lätt att visa för en kund:

Besiktning gjordSenaste tillåtna nästa gång
Mars år 1Maj år 2
Maj år 2Juli år 3
Juli år 3September år 4
September år 4November år 5

På fyra omgångar har «våren» blivit «senhösten». Ingen har gjort något fel. Regeln flyttar den, två månader i taget.

Det är därför minnet är ett dåligt verktyg här — och det är därför verkstaden som har datumen nedskrivna sitter på information som kunden faktiskt inte har.

Den andra siffran: en av fyra underkänns

Transportstyrelsens sammanställning av 2024 års kontrollbesiktningar ger konkreta tal:

Antal
Besiktade personbilar3 930 177
Underkända med krav på efterkontroll908 384
Vanligaste felet: strålkastare halvljus287 442 nedslag
Näst vanligast: positionslykta192 005
Tredje: parkeringsbroms bromsverkan114 819

Och den sammanfattande meningen: över hälften av alla anmärkningar gällde belysning.

Vad den siffran betyder för en verkstad

Tänk igenom vad det innebär rent praktiskt. Den vanligaste orsaken till att en svensk bil måste tillbaka på efterkontroll är något som tar några minuter att kontrollera på en parkeringsplats, med en person framför bilen och en bakom.

Det är inte avancerat arbete. Det är inte heller något man tar mycket betalt för. Men det är:

  • Ett skäl att höra av sig som inte låter som försäljning.
  • En besparing kunden förstår direkt — en efterkontroll kostar tid, en resa och ofta en avgift.
  • Ett tillfälle att se bilen innan någon annan gör det.

Om över hälften av anmärkningarna handlar om ljus, är en ljuskontroll före besiktningen den billigaste tjänst en verkstad kan erbjuda i förhållande till vad den är värd för kunden.

Så här hänger de två sakerna ihop

Var för sig är de intressanta. Tillsammans är de ett arbetssätt:

  1. Ur dina egna arbetsordrar: vilka bilar har besiktningsmånad inom tre månader? (Räknat med 14, inte 12.)
  2. Ring eller skicka ett meddelande — inte «boka service», utan «din besiktning ligger i oktober i år, inte i augusti som förra gången».
  3. Erbjud en ljuskontroll innan. Det är den enskilt största orsaken till underkännande.

Punkt 2 är den som gör skillnad, eftersom den ger kunden information hen inte hade. Punkt 3 är den som gör att samtalet leder till ett besök.

Om varför de flesta verkstäder inte gör det här

Inte för att de inte vill. För att uppgifterna ligger utspridda: registreringsnumret i en pärm, datumet i en annan, och 14-månadersräkningen i huvudet på någon som har fullt upp i verkstaden. Kunden åker dit någon hörde av sig först.

Mekavo håller arbetsordrar med registreringsnummer, datum och historik på ett ställe, så att listan «vilka ska höra av mig till i oktober» är en fråga och inte ett letande. Själva besiktningen sker hos ett besiktningsföretag — vi är inte ett besiktningsorgan och påstår inte det.

Vill du se hur det ser ut med dina egna bilar, börja här: Mekavo för verkstäder i Sverige.

Källor

Artikeln hänvisar enbart till officiella svenska myndighetskällor.

Allmän information. Vid tveksamhet om vad som gäller för ett enskilt fordon, kontrollera hos Transportstyrelsen.